Dödsstraff
Vårt arbete

Dödsstraff

Dödstraff är ett inhumant straff som kränker den mest fundamentala mänskliga rättigheten – rätten till liv.

År 2019 rapporterade Amnesty om totalt 657 avrättningar i 20 länder. Av de rapporterade avrättningarna skedde fyra av fem i Iran, Irak och Saudiarabien.

I praktiken är det verkliga antalet avrättade mycket större. Exempelvis i Kina är avrättningarna en statshemlighet. Enligt uppskattningar avrättar Kina ensamt mer människor än hela den övriga världen totalt.

Hur arbetar Amnesty mot dödsstraff?

Amnesty driver kampanj mot dödsstraff genom att kräva ett slut på avrättningar, att länder förbjuder dödsstraff i lagen, och genom att främja internationella avtal som förbjuder dödsstraff.

Amnesty motsätter sig dödsstraff i alla situationer och utan undantag, oavsett brottet, vare sig den dömda är skyldig eller inte, och oberoende av andra faktorer eller avrättningssättet.

När Amnesty år 1977 inledde arbetet mot dödsstraff hade bara 16 stater avskaffat det. Nu, 43 år senare, har majoriteten av världens länder förbjudit dödsstraffet. I september 2020 blev Kazakstan det 107:e landet att förbjuda dödsstraffet.

Politiska åtgärder för att avskaffa dödsstraffet har under de senaste åren vidtagits i Ekvatorialguinea, Gambia, Kenya, Centralafrikanska republiken och Zimbabwe.

Oförenlig med rättsstatsprincipen

Dödsstraffet används ofta i stater där rättssystemet är svagt. I en del länder utfärdas straffet som följd av orättvisa rättegångar. Dödsdomar kan exempelvis grunda sig på bekännelser som erhållits genom tortyr.

Det finns inga perfekta rättssystem – alltså finns alltid en risk för att en oskyldig person avrättas. I USA har från och med år 1973 åtminstone 173 personer som suttit i dödscell blivit frikända, då nya utredningar bevisat deras oskuld.

Ett oåterkalleligt straff: sex frågor om dödsstraffet


Amnestyn Iso-Britannian mielenosoitus, jossa vaaditaan kuolemanrangaistuksen lopettamista Iranissa

När man talar om dödsstraffet är det bra att skilja åt dödsdomar och verkställandet av dem – alltså avrättningar. Amnesty International följer med båda fenomenen på ett globalt plan.

Läs mer

Ett diskriminerande straff

Dödsstraffet är diskriminerande på många sätt. Ofta är de dödsdömda fattiga eller hör till etniska eller religiösa minoriteter. Fattiga och marginaliserade grupper har det också svårare att få juridisk hjälp.

I Saudiarabien, liksom i en del andra länder i Mellanöstern, finns ett system där den skyldiga kan köpa sig fri genom att betala en ersättning till offrets familj. Det innebär i praktiken att bara förmögna personer kan undgå dödsstraff.

Människor runtom i världen dömds till döds också på grund av andra skäl än brott mot liv. Sådana är exempelvis drogrelaterade brott och korruption. I en del stater kan också homosexualitet leda till dödsdom.

Dödsstraffet kan också användas som ett politiskt vapen. I vissa länder, som i Iran och Sudan, använder myndigheterna dödsstraff för att tysta ner oliktänkare.

Värdelöst för samhället

Dödsstraff står samhället dyrt. Enligt en amerikansk undersökning kostar dödsstraff 1,5 till 3 gånger mer för samhället jämfört med fängelse på livstid.

De stater som flitigast använder sig av dödsstraff har upprepade gånger motiverat sin praxis med dess avskräckande effekt. Hittills har man ändå inte kunnat påvisa att ett dödsstraff vore mer effektivt än fängelsestraff i förebyggandet av våldsbrott.