Ett oåterkalleligt straff: sex frågor om dödsstraffet
När man talar om dödsstraffet är det bra att skilja åt dödsdomar och verkställandet av dem – alltså avrättningar. Amnesty International följer med båda fenomenen på ett globalt plan.
1: Hur många döms till döden och hur många avrättas?
Vi vet att i slutet av år 2019 hade allt som allt omkring 26 600 personer dömts till döden runtom i världen.
År 2019 rapporterade Amnesty International om 657 avrättningar i 20 länder. Det är den lägsta siffran på tio år. Siffran är också fem procent mindre än år 2018, då 690 avrättningar rapporterades.
Av de avrättningar som rapporterades 2019 skedde 81 procent i Iran, Irak och Saudiarabien.
I praktiken är det verkliga antalet avrättade mycket högre. Exempelvis kan man inte bekräfta mängden avrättade i Kina, eftersom siffran klassas som en statshemlighet. Därför innehåller Amnestys statistik inte kinesiska siffror på dödsstraff eller avrättningar. Det tros emellertid att Kina avrättar mer människor än hela resten av världen tillsammans.
Också i andra länder, så som i Belarus och Japan, avrättas människor i hemlighet och deras familjer och advokater får ofta reda på saken i efterhand.
Från andra länder, som Nordkorea och Syrien, finns väldigt begränsat med information om användningen av dödsstraff på grund av begränsad informationsförmedling eller politisk instabilitet.
2: I vilken utsträckning används dödsstraffet?
Trots den dystra statistiken har utvecklingen ändå gått mot det bättre. Majoriteten av världens länder tillåter inte längre dödsstraff, och straffet har totalförbjudits i 108 länder. Sammanlagt 142 stater har slutat tillämpa dödsstraffet.
Med undantag av Belarus och USA är Europa och den amerikanska kontinenten är så gott som fria från avrättning som straff. Också i USA har redan 22 delstater lyckligtvis slutat använda sig av dödsstraffet. År 2019 avrättades ändå 22 personer.
År 2019 avrättades rekordmånga i Saudiarabien – 184 personer, vilket är den största mängden årligen avrättade som Amnesty rapporterat för landets del. Också Irak går i en oroande riktning, eftersom antalet verkställda domar fördubblades från cirka 50 till 100 år 2019.
Positiva åtgärder gentemot dödsstraffet togs bland annat i Ekvatorialguinea, Gambia, Kazakstan, Kenya och Zimbabwe.
3: Varför använder sig vissa länder fortfarande av dödsstraff?
Statistik från år 2019 visar att ett flertal stater berättigar användningen av dödsstraff med att åberopa verkliga eller inbillade hot i anknytning till terrorism, brottslighet och samhällelig instabilitet. Allt detta trots att det fortfarande inte finns några bevis för att dödsstraffet vore effektivare än ett fängelsestraff för bekämpningen av våldsbrott.
Många länder som Nordkorea, Palestina och Saudiarabien fortsatte att använda dödsstraff för att tysta ner politiska oliktänkare.
4: Är inte dagens avrättningar humanare än tidigare?
Det finns inget humant med en avrättning.
I flera länder avrättas människor fortfarande genom hängning, halshuggning och skjutning. Från exempelvis USA rapporteras sedan år 1982 åtminstone 51 fall där avrättningen på ett eller annat sätt misslyckats.
I dessa situationer har 39 av de misslyckade avrättningarna skett via giftinjektioner, som allmänt ses som en ”human” avrättningsmetod. Problem kan uppstå när injektionsnålen ska läggas på plats, eller med doseringen av giftet och dess verkningstid. Allt detta förlänger lidandet hos den dödsdömda och vittnen på plats, så som familjemedlemmar.
5: Blir det inte helt enkelt för dyrt att ha människor i fängelse för resten av livet?
Detta stämmer inte – och är inte heller en orsak att döda människor. I USA innebär grundliga rättegångsförhandlingar och långa överklagningsprocesser att en dödsdom kostar mer än livstids fängelse. Ett flertal amerikanska undersökningar visar att dödsstraffet kostar 1,5 till 3 gånger mer än en fängelsedom på livstid.
Dödsstraffet förbrukar alltså mycket energi och resurser, som kunde användas på brottsbekämpande åtgärder, så som att förbättra polisutredningar eller ta hand om brottsoffrens familjer.
Att berättiga lagligt dödande med inbesparningar är även betänkligt ur moralisk synvinkel, eftersom rätten till liv är en av de mest grundläggande mänskliga rättigheter som inte kan bero på pengar.
6: Men visst är ett dödsstraff en rättvis påföljd av allvarliga brott som mord eller våldtäkt?
Rätten till liv tillkommer alla människor. Samhället bör bekämpa och straffa för brott, men alltid med respekt för mänskliga rättigheter och människovärdet. En avrättning är ett oåterkalleligt straff. Genomförandet kan brutalisera inblandade och straffet berövar fångens familjemedlemmar en kär person.
Genom avrättning gör sig staten skyldig till samma orättvisa som förövaren: att ta livet av en människa.
År 2019 frikändes åtminstone 11 människor (i Zambia och USA) efter att de dömts till döden. Sedan år 1973 har åtminstone 166 personer som suttit i dödscell blivit frikända. Om inte domstolen skulle ha återupptagit fallen skulle hundratals oskyldiga människor ha dömts till döden.
Därtill är dödsstraffet ofta diskriminerande. En oproportionerligt stor andel som döms till döden är fattiga och hör till etniska eller religiösa minoriteter.
Dödsstraffets ojämlikhet illustreras också i statistik över avrättningar i USA år 2018. Då avrättades 25 personer i landet: av dem hade 18 en bakgrund med exempelvis intellektuell funktionsnedsättning, allvarligt barndomstrauma, psykisk störning, utsättande och/eller utnyttjande.
Därtill döms människor över hela världen fortfarande till döden för brott som inte leder till en annan människas död. Sådana är exempelvis narkotikabrott, korruption, ”äktenskapsbrott”, ”skymfandet av Islams profet” och ”häxeri”. Folk blir också dödsdömda för exempelvis homosexualitet. Det här sker bland annat i Saudiarabien, Förenade Arabemiraten, Pakistan och Somalia.
I majoriteten av länderna som tillämpar avrättningar och dömer människor till döden har domen fallit i samband med orättvisa rättegångar. I flera länder, bland annat i Afghanistan, Bahrain, Iran, Irak, Nordkorea och Saudiarabien, baserar sig dödsdomarna på ”bekännelser” som kan ha erhållits via tortryr eller annan misshandel.
108 stater har avskaffat dödsstraffet. När Amnesty inledde arbetet för att motarbeta avrättningar år 1977 var siffran 16. Flest dödsdomar verkställs i Kina, Iran, Saudiarabien, Irak och Egypten.