Amnestys framgångar
Om Amnesty

Amnestys framgångar

Under sina verksamhetsår har världens största människorättsorganisation hjälpt till med att frigöra tusentals samvetsfångar och bidragit till uppkomsten av en lång rad avtal och lagreformer som stärkt det internationella systemet för mänskliga rättigheter.

Amnesty International fick sin början våren 1961 då brittiska advokaten Peter Benensons artikel”The Forgotten Prisoners” publicerades i dagstidningen The Observer. I artikeln uppmanade Benenson läsarna att neutralt och fredligt jobba för frigivandet av sex samvetsfångar. Grogrunden var god för ett dylikt upprop, och på några år växte enmansprojektet till en folkrörelse på tusentals personer.

Nu, nästan 60 år senare, har Amnesty vuxit till världens största människorättsorganisation sett till antalet medlemmar. Organisationen fortsätter att kämpa för frigivningen av enskilda samvetsfångar, därtill jobbar man för att påverka globala avtal och nationell lagstiftning genom att kräva konkreta handlingar av regeringar för tryggandet av mänskliga rättigheter.

Just nu har Amnesty över sju miljoner stödmedlemmar i över 150 länder. Organisationens popularitet ökar ständigt, vilket innebär att kampen för mänskliga rättigheter fortsätter på bred front.

En förnyare av människorättssystemet


Mielenosoitus, jossa kyltti "no to torture"

Under sina verksamhetsår har Amnesty International påverkat uppkomsten av ett flertal konkreta människorättsavtal och lagreformer, och därmed varit med om att forma det globala människorättssystemet.

Amnesty har haft en betydande roll i initierandet av konventionen mot tortyr (1984), internationella brottmålsdomstolen (1998), Istanbulkonventionen om bekämpning av våld mot kvinnor (2011) och internationella vapenhandelsfördraget (2014).

Amnesty har också fört en långsiktig och framgångsrik kamp mot dödsstraff. När Amnesty inledde sitt kampanjarbete år 1977 hade bara 16 stater avskaffat dödsstraffet. I dagsläget är dödsstraff förbjudet i 107 länder.

Vid sidan av betydande internationella avtal har Amnestys kampanjarbete åstadkommit en lång rad lagreformer i enskilda stater. Tack vare Amnestys påverkansarbete har exempelvis åldersgränsen för äktenskap i Burkina Faso höjts till 18 år, och på Filippinerna har man tyglat polisvåld med ny lagstiftning.

Amnesty Internationals verksamhet belönades med Nobels fredspris år 1977.

Tusentals räddade


Oleg Sentsov halaa naista Kiovan lentokentällä
Oleg Sentsov kramar om en kvinna på flygplatsen i Ukraina.

Förutom politiskt påverkansarbete jobbar Amnesty fortfarande aktivt med sitt ursprungliga uppdrag: att främja situationen för personer som utsatts för grova människorättskränkningar. Under de senaste årtiondena har tusentals människor som arresterats grundlöst blivit frisläppta, tack vare aktivt kampanjarbete. Exempel på dessa är iranska människorättsaktivisten Narges Mohammedi, marockanska journalisten Hajar Raissouni, ukrainska filmregissören Oleg Sentsov och indonesiska läraren Johan Teterissa. Appellerna med krav på deras frigivning har samlat tusentals underskrifter även i Finland.

Vid Amnestys finländska sektion är fallet Chen Zhenping i färskt minne – den kinesiska samvetsfången som dömdes för utövandet av Falungong frisläpptes år 2015. Efter sin frigivning anlände Zhenping till Finland som asylsökande, och han bor här än i dag med sin familj.

Verksamheten vid Amnestys finländska sektion


Amnestys finländska sektion är en av Amnesty Internationals äldsta avdelningar. Den grundades år 1967. I skrivande stund har Amnesty kring 40 000 medlemmar och 100 000 givare i Finland.

Under sina tre första årtionden var Amnestys finländska sektion en aktiv men rätt liten aktör. En betydande utveckling skedde år 2003, då avdelningen inledde face-to-face-insamlingar, alltså medelanskaffning på gatan. Det här ledde till enorm tillväxt i organisationens verksamhet: på under tjugo år har såväl mängden Amnestygivare som -anställda ökat fyrfaldigt.

Amnestys finländska sektion har arbetat ihärdigt bland annat för asylsökandes och flyktingars rättigheter, samt för vapenvägrare och kvinnor som utsatts för våld.

Fram till år 1986 var finländska vapenvägrare och personer som valde civiltjänstgöring tvungna att motivera sin övertygelse till värnpliktigas utredningskommitté. Reformen av civiltjänstgöringen och nedläggningen av utredningskommittén är delvis resultat av Amnestys kampanjarbete.

I början av 1990-talet var Amnesty med om att forma Finlands asyllagstiftning. Därefter har Amnesty fortsatt påverka dess utveckling. Trots försämringar i asylsystemet under de senaste åren fortsätter Amnesty att kämpa för en asylpolitik som tar mänskliga rättigheter i beaktande.

År 2004 startade Amnestys finländska sektion kampanjen Nå’n gräns! (Joku raja!) för kampen mot våld mot kvinnor. Det här var första gången som avdelningen och dess stödmedlemmar drev kampanj mot människorättskränkningar i hemlandet. Kampanjen lyfte fram våld mot kvinnor som en allvarlig människorättskränkning i Finland, och krävde åtgärder av beslutsfattarna.

Nu, 16 år senare, är listan lång över de lagändringar som Amnesty, dess stödmedlemmar och samarbetspartners åstadkommit. I enlighet med Nå’n gräns!-kampanjens krav har Finland bland annat justerat lagen om besöksförbud, så att den bättre skyddar offret, samt instiftat lagen om skyddshem för personer som utsatts för eller hotas av våld i nära relationer. Därtill har förföljelse kriminaliserats. Dessutom har ett flertal program för bekämpning av våld mot kvinnor arbetats fram, och kristelefonen Nollinjen för våldsoffer samt SERI-stödcentraler för sexualbrottsoffer i Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Kuopio, Björneborg och Uleåborg har inlett sin verksamhet.

Amnestys finländska sektion har gett sitt starka stöd till medborgarinitiativet för jämlik äktenskapslag, moderskapslagen och reformen av abortlagstiftningen, samt varit en av initiativtagarna till dem. Den jämlika äktenskapslagen trädde i kraft år 2017 och moderskapslagen år 2019. Samma år åtog sig Finlands regering att reformera translagen, som Amnesty också fört kampanj för. Kampen för en reviderad abortlag fortsätter.

Amnesty är också med om att uppfostra framtidens människorättsförsvarare. Som ett resultat av flera organisationers gemensamma påverkansarbete skrevs människorättsfostran in i läroplanen för den grundläggande utbildningen år 2016. Under åren har människorättsteman integrerats allt bättre också i värdegrunden för gymnasiets läroplan och i ett flertal läroämnen.