Yttrandefrihet
Vårt arbete

Yttrandefrihet

© AFP via Getty Images

Yttrandefrihet och rätten att uttrycka sin åsikt tryggas i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Yttrandefrihet innebär rätten att yttra, föra fram och ta del av information och idéer utan fruktan, eller olagliga och godtyckliga begränsningar.

Yttrandefrihet är grunden för utbildning, utvecklingen av individer och samfund, rättvisa och mänskliga rättigheter.

Så gott som alla världens länder uppger sig värna om yttrandefriheten, men sanningen är ofta en annan. Under de senaste åren har Amnesty rapporterat om godtyckliga inskränkningar i press- och yttrandefrihet i över hälften av världens länder. Åtminstone i en fjärdedel av staterna fängslas människor på grund av sina åsikter.

Yttrandefriheten är också starkt förknippat med mötes- och organisationsfriheten. Människor har rätt att ansluta sig till organisationer, föreningar eller politiska partier, eller grunda sådana. Fredliga demonstrationer och offentliga sammankomster hör också till de mänskliga rättigheterna.

Hur arbetar Amnesty för yttrandefriheten?

I grunden för Amnestys arbete för yttrandefriheten ligger omfattande utredningar om människorättsläget i olika länder. Informationen används för att ge konkreta rekommendationer till regeringar och myndigheter för hur de kan lösa problem i anknytning till yttrandefriheten.

I arbetet ingår bland annat regelbunden kontakt med myndigheter och politiker, informationsförmedling och människorättsfostran. Samtidigt jobbar vi aktivt för att förbättra situationen för enskilda personer som utsatts för grova människorättskränkningar.

Yttrandefrihetens gränser

Hur stater tål kritiska röster är ofta ett uttryck för hur de respekterar mänskliga rättigheter i allmänhet.

Yttrande- och åsiktsfriheten omfattar alla slags idéer – också kränkande sådana. Trots att yttrandefriheten skyddas av internationell lagstiftning finns ändå situationer där åsikter kan begränsas med stöd av lagen. Alla inskränkningar av åsiktsfriheten bör emellertid kunna motiveras med lagen och göras för det allmännas bästa.

Stater är förpliktade att förbjuda uppmaningar till våld och hatretorik. Många stater försöker emellertid också kväsa fredlig kritik. Regeringskritiska röster och oliktänkande tystas ner exempelvis genom terrorismförebyggande lagstiftning och lagar om nationell säkerhet.

Samvetsfångar

Med samvetsfångar avses fängslade personer som inte använt sig av eller förespråkat våld, men som ändå fängslats exempelvis på grund av politiska åsikter eller religion.

Samvetsfångar fängslas även på grund av etniskt ursprung, könstillhörighet, hudfärg, språk, nationalitet, samhällelig bakgrund, ekonomisk ställning, sexuell läggning eller annan egenskap.

Amnesty stöder och skyddar personer som straffas för att ha uttryckt sin åsikt, kritiserat regimer eller annars gjort ställningstaganden. Många av dem är alldeles vanliga människor som arbetar exempelvis inom olika samfund, som journalister och lärare, inom fackförbund eller som kämpar för kvinnors eller ursprungsbefolkningens rättigheter.

Amnesty har drivit kampanj runtom i världen för tusentals personer som utsatts för människorättskränkningar och hålls inspärrade som samvetsfångar – bland annat Edward Snowden, Anna Politkovskaja, Eskinder Nega, Raif Badawi, och Liu Ping.

Toxic Twitter


Kuvitus, jossa Twitterin logon lintu huutaa ja sen suusta tulee puhekupla, jossa erilaisia merkkejä.

År 2018 offentliggjorde Amnesty rapporten Toxic Twitter, som kartlade kvinnors erfarenheter av trakasserier på Twitter under åren 2012–2018. Utredningen visade att det var 30:e sekund skickas en tweet med målet att trakassera eller framföra hot till en kvinna.

Läs mera

Yttrandefrihet i den digitala världen

Internet och den digitala världen har gjort det möjligt för allt fler människor runtom i världen att söka fram objektiv information. En människas yttrandefrihet är ändå i stor utsträckning beroende av ekonomi, privilegier och samhällsställning. Ju mer inflytelserik en person är, desto mindre begränsas personens åsiktsfrihet.

Människor nås också av information på olika sätt: en del har dator och internetuppkoppling hemma, andra måste gå flera kilometer för att besöka ett internetcafé.

Regeringar kan begränsa yttrandefriheten på nätet bland annat genom att blockera internet eller stänga ner vissa webbplatser. Bland annat under presidentvalskvällen i Belarus år 2020 stoppades internetförbindelserna helt.