Våld i parrelationer

Våld i parförhållanden är inte bara knytnävsslag. Det kan innebära exempelvis hot, övervakning och överdriven kontroll. Våld i parrelationer berör särskilt kvinnor: 77 procent av offren är kvinnor, medan 78 procent av förövarna är män.

Var tredje kvinna i Finland har utsatts för våld av sin nuvarande eller tidigare partner. I ett våldsamt förhållande är det typiskt med svartsjuka, psykiskt våld, förtryck och att offret isoleras från vänner och släkt. Ofta blir situationen värre med tiden.

Våld i nära förhållanden är förknippat med skadliga föreställningar, så som skuldbeläggning av offret eller uppfattningen om att förövaren skulle ha provocerats av offret. I den offentliga debatten ligger ansvaret för att få slut på våldet oftast på kvinnan; kvinnan borde ha förstått att lämna förhållandet. Däremot frågas det sällan varför våldsverkaren inte ändrade sitt beteende.

Trakasserierna och kontrollen kan fortsätta efter förhållandet

Efter att förhållandet tagit slut ersätts det psykiska våldet ofta med andra former av våld, så som förföljelse, dödshot, trakasserier och digitalt framförda hot. Trakasserierna kan fortsätta i flera år.

Nästan var fjärde kvinna i Finland har upplevt förföljelse under sitt liv. Finland kriminaliserade förföljelse år 2014.

En person som utsätts för förföljelse kan få hjälp exempelvis av ett besöksförbud. Årligen utfärdas omkring 2 000 besöksförbud i Finland. Oftast ligger långvariga och allvarliga hot i bakgrunden.

Pandemin ökade relationsvåldet i Finland

De undantagsförhållanden som orsakades av coronapandemin har ökat förekomsten av våld i finländska parrelationer. Enligt Förbundet för mödra- och skyddshem ökade undantagsläget ekonomiska bekymmer och orsakade problem och gräl i förhållanden. Dessa är typiska följder i kriser: den ekonomiska osäkerheten och illamåendet ökar, vilket i sin tur ökar förekomsten av våld och behovet av stöd.

År 2020 fick polisen kännedom om betydligt fler fall av våld i parrelationer än tidigare. Enligt Statistikcentralen ökade mängden fall i jauari-juni med upp till en tredjedel jämfört med året innan. Också polisens larmuppdrag förknippade med familjevåld ökade i januari-juni med omkring 12 procent jämfört med föregående år.

Eftersom våldet allt oftare förekommer i det privata har det också blivit grövre, eftersom utomstående inte kan ingripa och offret inte kan fly. Våldets följder kommer att synas i hjälpbehovet också efter krisen. Det behövs allt mer våldsförebyggande arbete nu och i framtiden.

Amnesty kräver att Finland inför en lag som reglerar statens, landskapen och kommunernas skyldigheter att bekämpa våld mot kvinnor och våld i parrelationen, samt tryggar tillräcklig stödservice.