Tortyr
Vårt arbete

Tortyr

© Scott Langley/Amnesty International

Om en myndighet avsiktligt orsakar en människa allvarligt lidande eller accepterar handlingar som orsakar lidande, är det frågan om tortyr. Ibland torterar myndigheterna människor exempelvis för att få information eller bekännelser av brott. Andra gånger används tortyr som straff, och då är avsikten ofta att injaga rädsla.

Förbudet mot tortyr är en ovillkorlig norm inom internationell rätt, som förpliktar alla stater. Trots detta kränker regeringar runtom i världen grundläggande mänskliga rättigheter genom att tortera människor.

Hur motarbetar Amnesty tortyr och annan omänsklig behandling?

Tortyr eller annan omänsklig behandling sker ofta i det dolda, så som i häktet, i samband med förhör eller i fängelse. Amnesty har dokumenterat och avslöjat tortyr i över 50 år.

År 1984 godkände FN:s generalförsamling konventionen mot tortyr och annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning. Konventionen föregicks av Amnestys långvariga kampanjarbete.

I dagsläget fortsätter Amnesty sitt kampanjarbete för lagändringar mot tortyr och hjälper tortyroffer att söka rättvisa. Vi upplyser människor om deras rättigheter och kräver att regeringar som gjort sig skyldiga till tortyr eller annan omänsklig behandling bär ansvar för sina handlingar.

Anklagelser om tortyr måste alltid utredas grundligt och effektivt. Opartiska observatörer vid interneringsanläggningar, förhörsvittnen, advokatens närvaro och exempelvis kontakt med familjemedlemmar hjälper att förhindra tortyr och annan omänsklig behandling.

Tortyrmetoder

Metoderna för tortyr varierar. De kan vara fysiska, så som misshandel, skendränkning, sömndeprivation, stresspositioner och elektriska stötar. Tortyr kan också vara sexuellt, så som våldtäkt eller sexuell förnedring. Den kan även vara psykologisk, som skenavrättning eller långvarig isolering.

I många länder används de här metoderna så gott som rutinmässigt. Också omänskliga fängelseförhållanden eller att neka hälsovård kan också klassas som tortyr.

Vem torteras?

Tortyrfall som fått stor uppmärksamhet, bland annat de som USA:s underrättelsetjänst gjort sig skyldig till vid fängelser runtom i världen, har lett till att många tror att tortyr förekommer endast i kampen mot terrorism.

Enligt Amnestys utredningar kan tortyr emellertid riktas mot vem som helst – småkriminella, etniska minoriteter, demonstranter, studentaktivister och även personer som bara råkar befinna sig på fel plats vid fel tillfälle.

Misshandel, förnedrande behandling och exempelvis våldtäkter som utförs av myndigheterna riktas ofta mot fattiga och redan marginaliserade grupper.

Tortyrmedel

Företag runtom i världen säljer redskap som lämpar sig till att tortera människor. Exempelvis västar som avger elektriska stötar, bajonetter, elchockvapen och fot- och fingerbojor kan användas som tortyrredskap.

Efter många år av kampanj mot tortyr antog EU år 2006 en förordning som reglerar handeln av tortyrmedel. Just nu driver Amnesty kampanj för en liknande förordning på internationellt plan.

Varför måste vi bli av med tortyr?

Ofta motiverar stater tortyr med nationell säkerhet. Myndigheterna kan tortera människor i samband med förhör, och då är avsikten ofta att samla information eller erhålla ett erkännande. Målet kan också vara att tvinga en människa till en viss handling. Genom tortyrstraff vill man även upprätthålla rädsla som tystar ner oliktänkande och förebygger kriminalitet.

Tortyr kränker rättsstatsprincipen och rättsväsendet samt urholkar förtroendet gentemot myndigheter och beslutsfattare.

Därtill orsakas långvariga skador för tortyroffren. De orsakar lidande länge efter att tortyren avslutats.

Varför fungerar inte tortyr?

En vanlig myt är att tortyr ibland kan vara det enda sättet att erhålla viktig och pressande information. Stater har emellertid humana sätt att samla in information om brott. Tortyr är ett primitivt och ineffektivt sätt att försöka få upplysningar.

Tortyr används regelbundet runtom i världen för att erhålla erkännanden. Det går emellertid inte att lita på den information som samlas in genom tortyr. En människa erkänner vad som helst för att få slut på tortyr och smärta; den torterade säger vad hen tror att torteraren vill veta.

Att hjälpa personer som utsatts för tortyr

De som fallit offer för tortyr lider av många slags långtidssymptom. Den fysiska smärtan som orsakats av tortyren kan leda till kronisk värk och skador, medan psykologisk skadegörelse kan ta sig i uttryck som posttraumatiskt stressyndrom eller depression. Därför är det viktigt att tortyroffer ges vård och ersättningar, och att de som gjort sig skyldiga till tortyr bär sitt ansvar.

Vård och ersättning kan innebära exempelvis medicinsk vård, terapi, ekonomisk ersättning, rehabilitering eller återintegrering i samhället.