Människorätts­försvararna
Vårt arbete

Människorätts­försvararna

© Pierre Crom

Personer som fredligt främjar och värnar om mänskliga rättigheter kallas för människorättsförsvarare. De är vanliga människor, exempelvis journalister, jurister, studerande, skolelever, lärare, politiker eller aktivister.

Vissa människor sysslar med att försvara mänskliga rättigheter på heltid, andra stiger fram i situationer där mänskliga rättigheter kränks. En människorättsförsvarare är inte nödvändigtvis en känd aktivist – inte heller betraktar sig alla som jobbar för mänskliga rättigheter som människorättsförsvarare.

Människorättsförsvararna blottlägger människorättskränkningar, främjar utredningar av dem och kräver att förövarna bär sitt ansvar.

Människorättsförsvarare utsätts för påhopp överallt i världen. Exempelvis försöker regeringar, företag, väpnade grupper och rörelser som hetsar mot folkgrupper tysta ner människorättsförsvarare och stoppa deras arbete.

Hur stöder Amnesty människorättsförsvararna?

FN:s deklaration om skydd för människorättsförsvarare tryggar var och ens rätt att fredligt agera för mänskliga rättigheter och förpliktar stater att skydda fredligt människorättsarbete. Amnesty kräver att regeringar ser till att människorättsförsvarare kan jobba för sin sak utan rädsla för diskriminering och våld. Människor som fängslats för att ha fredligt jobbat mot orättvisor måste friges omedelbart och utan villkor.

Att stöda människorättsförsvararnas strävanden är centralt för Amnestys kampanj- och påverkansarbete. I arbetet ingår exempelvis regelbunden kontakt med myndigheter och politiker, informationsförmedling och människorättsfostran.

Vilka faror utsätts människorättsförsvararna för?

I många länder är civilsamhällets och människorättsförsvararnas arbete svårt och farligt. Många regeringar begränsar exempelvis yttrande- och mötesfriheten med sträng lagstiftning som ger myndigheter rätt att lägga sig i människorättsarbetet.

Vid sidan av myndigheter kan människorättsförsvararna hotas av extrema grupper.

Motståndarna kan vara ute efter att framställda dem som kriminella, terrorister eller ofosterländska. Ofta bevakas människorättsförsvararna också olovligt. Förutom att ge aktivisterna ett dåligt rykte försöker regeringar tysta ner dem genom fabricerade åtal, fängelsestraff och även våld. Årligen mördas hundratals människorättsförsvarare runtom i världen.

Kvinnor och flickor som kämpar för mänskliga rättigheter, samt alla de som försvarar kvinnors rättigheter samt sexuella och reproduktiva rättigheter stöter på flerfaldiga problem. Kvinnor måste ofta övervinna hinder både från myndigheters håll och tampas med fördomar och attityder kring kvinnans roll inom det egna samfundet eller familjen.