Klimatkrisen
Vårt arbete

Klimatkrisen

© Eloisa Lopez/Amnesty International

Klimatkrisen är en människorättsfråga. Den bidrar till förändringar som hotar bland annat vår rätt till liv, hälsa, föda, vatten, hem och försörjning.

Klimatförändringen leder till att extrema väderfenomen blir allt vanligare och hotar miljontals liv. På grund av stigande havsnivåer är miljontals människor tvungna att lämna sina hem. Det allt varmare klimatet och den påföljande torkan har en radikal inverkan på matproduktionen och tillgången till rent dricksvatten.

Staternas ovilja att vidta åtgärder för att bekämpa klimatförändringen kan kallas historiens största generationsöverskridande människorättskränkning. Över tid kommer klimatkrisens följder att förvärras både för nuvarande och kommande generationer.

Det krävs en reaktion på den globala uppvärmningen, ökande migrationen och växande ojämlikheten ännu medan det är möjligt att påverka utvecklingen. Ju snabbare och mer ambitiösa åtgärder, desto bättre möjligheter finns att stoppa klimatuppvärmningen och undvika påföljande människorättskränkningar.

Hur hotar klimatförändringen de mänskliga rättigheterna?

Rätten till liv och hälsa

Klimatuppvärmningen hotar miljarder människors rätt till liv och hälsa. Enligt WHO:s uppskattning kommer minst 250 000 människor årligen att dö i klimatrelaterade fenomen som malaria, undernäring, diarré och hetta under åren 2030–2050. När extrema väderfenomen som stormar och översvämningar blir vanligare kommer också sannolikheten för naturkatastrofer att öka.

Tyfonen Haiyan, som slog till mot Filippinerna år 2013, krävde över 10 000 människors liv. De överlevande har i flera år fått kämpa för sina rättigheter och återuppbyggnad. År 2019 konstaterade filippinska människorättskommissionen i en historisk resolution att företag som orsakar föroreningar kan ställas till svars för kränkningar av invånarnas rättigheter.

Klimatkrisen är också ett hot mot hälsan och hälsovårdssystemen. Enligt internationella klimatpanelen IPCC är fenomen som förknippas med klimatförändringen – så som problem inom matproduktionen, hungersnöd och sjukdomar – ett hot mot människors hälsa, särskilt i utvecklingsländer.

Rätten till bostad

Klimatuppvärmningen hotar människors livsmiljöer på många sätt. Kraftiga naturfenomen och katastrofer kan förstöra hem på ett ögonblick. På långsikt kan torka, översvämningar och stigande havsnivåer göra många områden obeboeliga. I och med klimatförändringen kommer en aldrig tidigare skådad mängd människor att vara tvungna att lämna sina hem.

Rätten till vatten och sanitet

Rätten till tryggt och rent vatten och sanitet erkändes som en mänsklig rättighet i samband med FN:s generalförsamling år 2010. Redan nu lever en miljard människor utan rent vatten. Klimatuppvärmningen kommer att försvåra situationen ytterligare. Vid sidan av torka ökar också naturkatastrofer förekomsten av vattenburna sjukdomar.

Vad gör Amnesty för att bekämpa klimatförändringen?

Amnesty jobbar för att påvisa hur klimatuppvärmningen påverkar mänskliga rättigheter, människor och samfund. Klimatkrisen bör betraktas som en människorättskränkning som hotar åtnjutandet av ett flertal mänskliga rättigheter. Därmed är stater förpliktade att skydda sina medborgare från klimatkrisens följder.

Företag och stater bör göra sitt yttersta för att begränsa klimatuppvärmningen till 1,5°C grader, och måste försäkra sig om att det görs på ett sätt som tar de mänskliga rättigheterna i beaktande. Amnesty kan påvisa hur regeringsbeslut och företagens verksamhet påverkar de mänskliga rättigheterna, och kan skapa juridiskt tryck och utöva påverkan som fördröjer och fäller projekt som är skadliga för miljön och mänskliga rättigheter.

Amnesty strävar också efter att stärka den globala rörelsen för klimaträttvisa. Vi samarbetar med miljöorganisationer och aktivister i länder där regeringar och företag skapar hinder för att begränsa klimatuppvärmningen. Vi stöder unga, ursprungsfolk, fackförbund och samfund som kräver en snabb och rättvis övergång till ett utsläppsfritt samhälle, där alla tas i beaktande.

Vilka är våra mål?

Vi kräver att Finland och andra stater

  • gör sitt yttersta för att begränsa klimatuppvärmningen till 1,5°C grader.
  • övervakar och förutsätter att företag med verksamhet i landet respekterar mänskliga rättigheter.
  • avstår från fossila bränslen – kontrollerat och så snabbt som möjligt.
  • försäkrar sig om att klimatåtgärderna inte kränker mänskliga rättigheter. Åtgärderna för att bekämpa klimatkrisen bör minska ojämlikhet, inte öka den.
  • försäkrar sig om att alla samfund som hotas av klimatförändringen får sina röster hörda i beslutsfattandet.
  • samarbetar och fördelar bördan rättvist – de rika länderna måste hjälpa de övriga.
  • gör sitt yttersta för att rika länder som Finland blir koldioxidneutrala senast år 2030, eller snart därefter. Internationellt bör växthusgasutsläppen år 2030 som mest utgöra hälften av utsläppsmängden år 2010.