Vapenhandel
Vårt arbete

Vapenhandel

Varje minut dör en människa ute i världen till följd av väpnade konflikter eller väpnat våld – det innebär 1 500 personer varje dag, och 500 000 människor årligen.

I dagsläget säljs rekordmängder av vapen. Den ansvarslösa vapenhandeln är ett allvarligt globalt människorättsproblem som orsakar lidande för miljontals människor runt världen dagligen. Handeldvapen och lätta vapen har använts i 60 procent av de människorättskränkningar som Amnesty dokumenterat.

Hur arbetar Amnesty mot vapenhandeln?

Amnesty har i årtionden krävt att världens regeringar vidtar mer effektiva åtgärder mot de humanitära problem som vapenexporten orsakar. På julafton år 2014 belönades Amnestys och dess samarbetspartners långsiktiga arbete då vapenhandelsfördraget trädde i kraft.

Vapenhandelsfördraget är det första avtalet i världen som reglerar transport av konventionella vapen, ammunition och vapendelar. Grundfördraget är enkelt: ifall vapen används för folkmord, brott mot mänskligheten eller för krigsbrott måste landet som levererat vapnen omedelbart stoppa försäljningen till mottagarlandet.

I skrivande stund har 109 stater ratificerat vapenhandelsfördraget, men implementeringen är inte slutförd, och dess konkreta inverkan är fortfarande liten. Amnesty fortsätter att jobba för ett omfattande och fungerande vapenhandelsfördrag.

Amnesty följer också noggrant med Finlands vapenexport. I början av år 2020 beviljade Finland två nya exporttillstånd till Förenade Arabemiraten, trots utredningar som visar att vapen från Förenade Arabemiraten transporterats vidare till Jemen, till paramilitära styrkor som gjort sig skyldiga till grova människorättskränkningar. Amnesty kräver ett stopp på all vapenförsörjning till parter som är delaktiga i kriget i Jemen.

Miljardbusiness för de rika länderna

Världens största vapentillverkare – Kina, Frankrike, Tyskland, Storbritannien, USA och Ryssland, tillverkar fyra av fem av alla världens vapen. Vapenhandeln är en miljardbusiness, som också Finland är delaktig i. År 2018 sålde Finland mest vapen till Polen, USA, Sverige, Turkiet och Oman.

De konflikter som upprätthålls och människorättskränkningar som möjliggörs av vapenhandeln sker ändå i huvudsak långt från de rika produktionsländerna, i sköra och fattiga stater som Afghanistan, Syrien och Jemen.

Civila som vapenhandelns offer

Det är utomstående civila som faller offer för vapenhandeln. Vapen dödar och invalidiserar, och ökar samtidigt otryggheten, fattigdomen och ojämlikheten i samhället. Många fattiga länder använder betydande delar av sin budget på vapenrustning, och försummar exempelvis utbildnings-, social-, och hälsovårdssektorerna.

Dessa vapen hamnar också på gatan via olika vägar. Upp till tre av fyra dödsfall som orsakas av väpnat våld sker utanför konfliktområden.

Mördarrobotar ett framtidshot

En av de största hotbilderna inom framtidens vapenhandel är robotvapen. Robotvapen är vapen med förmåga att söka upp och eliminera sitt mål på egen hand. Autonoma vapen är ännu inte i användning, men utvecklas som bäst av flera länder, som USA, Storbritannien, Sydkorea, Israel och Ryssland.

Om inga restriktioner för robotvapen införs, kommer de att tas i bruk i stor skala redan under kommande år. Samtidigt finns risk för en ny slags kapprustning. Amnesty är medlem i en koalition som driver kampanj mot robotvapen.