Flyktingar och asylsökande
Vårt arbete

Flyktingar och asylsökande

Just nu står världen inför den mest utmanande flyktingsituationen sedan andra världskriget. Fler människor är i rörelse och söker skydd än någonsin tidigare.

Nästan 80 miljoner människor har varit tvungna att fly sina hem på grund av naturkatastrofer, väpnade konflikter och förföljelse. Av dem har nästan 30 miljoner blivit flyktingar eller asylsökande utanför sitt hemland. Ungefär varannan flykting är barn. (Källa: UNHCR Global Trends 2019)

Hur arbetar Amnesty för flyktingar och asylsökande?

Amnesty har länge utövat påverkansarbete för flyktingars, asylsökandes och migranters mänskliga rättigheter. Under de senaste åren har Amnestys finländska sektion haft som prioritet att öka Finlands flyktingkvot, främja rättssäkerheten för dem som söker skydd, underlätta familjeåterföreningar för dem som beviljats internationellt skydd, och humanisera asylpolitiken inom den Europeiska unionen.

  • Enligt en uppskattning av FN:s flyktingkommissariat UNHCR kommer cirka 1,4 miljoner flyktingar att behöva en asylplats via kvotflyktingsystemet år 2021. Därför borde Finlands flyktingkvot, som omfattar 1050 flyktingar år 2021, göras mångdubbelt större för att bättre motsvara flyktingsituationen.
  • Enligt justitieministeriets utredning har asylsökandes rättssäkerhet försämrats med flera lagändringar efter år 2015. Amnesty kräver åtgärder för att förbättra asylsökandes rättssäkerhet.
  • Under de senaste åren har familjeåterförening för dem som beviljats internationellt skydd försvårats betydligt. Var och en har rätt till familjeliv, men i praktiken har man försökt stoppa detta för personer som åtnjuter internationellt skydd, bland annat genom en sträng försörjningsförutsättning. Amnesty kräver att förutsättningen avlägsnas för dem som beviljats internationellt skydd.
  • Amnesty kräver att staterna avbryter sina frihetsberövande åtgärder mot asylsökande under coronapandemin, ifall man inte kan trygga rätten till liv och hälsa för dem som befinner sig på förvarsenheterna.

Utvecklingsländerna bär bördan för flyktingsituationen

Cirka 85 procent av alla flyktingar lever i tredje världens länder. I förhållande till invånarantalet har Libanon tagit emot flest flyktingar – där är folkmängden bara något större än i Finland.

De rika industriländernas flyktingpolitik lägger över ansvaret för flyktingsituationen på utvecklingsländerna. Bara omkring fem procent av alla människor som flytt sina hem finns inom EU. Tre av fyra flyktingar stannar i närmaste grannland.

Turkiet har totalt sett tagit emot flest flyktingar (fyra miljoner i slutet av år 2019). Andra betydande mottagarländer är bland annat Colombia, Pakistan och Uganda.

Naturkatastrofer största orsaken till att människor lämnar sina hem

Coronaepidemin har försvårat flyktingarnas liv ytterligare och klimatförändringen tillspetsar konflikter i sköra stater.

Naturkatastrofer är den största orsaken till att människor lämnar sina hem: de som flytt på grund av orkaner, översvämningar och skogsbränder är upp till tre gånger fler än de som flytt konflikter och förföljelse.

Klimatförändringens inverkan är mest påtaglig i områden där samhällets förmåga att svara på katastrofer är svag sedan tidigare. Enligt Världsbanken kommer klimatförändringen att leda till att flyktingantalet stiger upp till 140 miljoner under de kommande årtiondena.

EU stängde sina gränser

Europeiska unionen har begränsat asylsökandenas rörelsefrihet, ökat gränskontroller och lagt över ansvaret för asylsökanden på tredje världens länder, som Turkiet och Libyen.

Under de senaste åren har Libyens kustbevakning gripit tiotusentals människor som försökt resa över Medelhavet, och fört dem till libyska fångläger, där det råder omänskliga förhållanden. EU har stött den libyska kustbevakningen bland annat med fartyg och utbildning.

EU har även ingått avtal med Turkiet om att de asylsökande som försöker ta sig från Turkiet till Grekland skickas tillbaka till Turkiet. Återsändningarna strider mot internationell rätt, eftersom Turkiet inte har realistiska möjligheter att garantera trygghet för de miljoner flyktingar och asylsökande som befinner sig i landet.

TERMER

Invandrare är en person som flyttat in från ett annat land, och har levt i det nya landet i minst ett år. En invandrare lever alltså i ett annat land än där personen är född.

Flykting är en person som beviljats asyl i ett land. I Finland har också den person som kommit via UNHCR:s flyktingkvot möjlighet att få flyktingstatus.

Flyktingkvoten är en årlig kvot som i Finland definieras av riksdagen och bestämmer hur många personer som beviljats flyktingstatus av FN:s flyktingkommissariat kan anlända till landet. År 2021 är Finlands flyktingkvot 1050 personer.

Familjeåterförening innebär att familjemedlemmar till personer som är lagligt bosatta i Finland kan söka uppehållstillstånd av familjeskäl.

Migrant är den allmänna benämningen för personer som permanent flyttar från ett land till annat, exempelvis på grund av arbete eller familj. Det finns hundratusentals migranter runtom i världen.

Förvarstagande betyder att en asylsökande tas i förvar i situationer som noggrant definieras i lagen. Det kan handla om omständigheter där det exempelvis råder oklarhet kring den asylsökandes identitet eller att då det finns sannolika skäl för att personen försöker avlägsna sig från landet.

Asylsökande är en person som söker skydd och uppehållstillstånd i ett främmande land, men som ännu inte fått flyktingstatus. Den asylsökande som beviljas asyl får även flyktingstatus.

Rättssäkerhet innebär de effektiva juridiska metoder som garanterar att en persons rättigheter förverkligas. Svag rättssäkerhet kan innebära att lagen bara garanterar en person ett fåtal rättigheter, eller att de rättsliga åtgärderna är ineffektiva.