Tillsammans måste vi se till att nästa regering under de följande fyra åren bedriver politik som tar de mänskliga rättigheterna i beaktande.
Efter vårens val inleder nästa riksdag och regering arbetet mitt i ett flertal kriser.
Bland annat kommer beslutsfattarnas arbete att påverkas av vårdskulden efter coronapandemin, Rysslands anfallskrig mot Ukraina, klimatkrisen och medborgarnas stigande levnadskostnader.
Läget för de mänskliga rättigheterna, demokratin och rättsstaten har försämrats globalt, och inte heller Finland är skyddad från den negativa utvecklingen. Mänskliga rättigheter måste värnas på politikens alla nivåer. I riksdagsvalet bestämmer vi hur landet leds under de följande fyra åren.
Centrala människorättsproblem i dagens Finland
Det finländska samhället brottas med en rad allvarliga utmaningar som beslutsfattarna måste ta tag i under följande regeringsperiod. De utgör teman för Amnestys förslag på åtgärder för det kommande regeringsprogrammet:
- politik som utgår från mänskliga rättigheter
- flyktingars och asylsökandes rättigheter
- bekämpning av våld mot kvinnor
- sexual- och könsminoriteters rättigheter
- klimaträttvisa
- tillräcklig nivå på grundtryggheten och utkomststödet
- socioekonomiska hälsoskillnader
- företagsansvar
Regeringsprogrammet måste utgå från de mänskliga rättigheterna
Det är viktigt att Finlands följande regering tydligt förbinder sig till att främja mänskliga rättigheter. Regeringsprogrammet är den viktigaste politiska handboken som styr regeringens åtaganden. Programmet måste utgå från de mänskliga rättigheterna och främjandet av dem.
Politik som bygger på mänskliga rättigheter drivs på flera plan och omfattar många sektorer. Vi lyfter fram områden som är mest relevanta för förverkligandet av mänskliga rättigheter i Finland nästa regeringsperiod.
Amnestys förslag till skrivelser i regeringsprogrammet delas in i åtta huvudteman med ett eller flera förslag på åtgärder.
Politik som utgår från mänskliga rättigheter
De mänskliga rättigheterna bör synas som konkreta åtgärder inom all politik och på alla plan. Direktiv och förberedande processer måste bedöma beslutens konsekvenser för mänskliga rättigheter och Finland måste stödja medborgarsamhällets verksamhetsförutsättningar. Också Finlands utrikespolitik bör bygga på mänskliga rättigheter.
Det finns åtgärdsförslag som internationella människorättsorgan lyft fram för Finlands del år efter år. Regeringen måste regelbundet behandla dessa rekommendationer och hur de kunde förverkligas.
Flyktingars och asylsökandes rättigheter
Ute i världen tvingas allt fler flytta från sina hem, och därför krävs hållbara sätt att svara på flyttrörelsen. Varje person som flyr krig, förföljelse och andra människorättskränkningar har rätt att söka om asyl, och denna rätt bör stärkas både nationellt och genom Finlands EU-politik. Vi måste utveckla alternativa och trygga rutter för människor att ta sig till Finland.
Familjeåterföreningar för personer som beviljats internationellt skydd har under de senaste åren försvårats på flera sätt. Återföreningsprocessen bör underlättas omgående.
Bekämpning av våld mot kvinnor
Våld mot kvinnor är fortfarande ett allvarligt och utbrett problem i Finland. Arbetet som förebygger våld mot kvinnor måste ges tillräcklig finansiering. Kommunerna, välfärdsområdena och staten bör förpliktas att bekämpa våld i nära relationer genom lagstiftning och ärenden som gäller sexualvåld eller våld i nära relationer ska inte kunna lösas genom medling.
Sexual- och könsminoriteters rättigheter
Regnbågspersoner utsätts än i denna dag för diskriminering inom olika livsområden. Finland bör jobba fram en heltäckande regnbågspolitisk handlingsplan. Också rättssäkerheten för barn som tillhör könsminoriteter och icke-binära personer måste stärkas.
Klimaträttvisa
Effektiv och rättvis klimatpolitik är ett livsvillkor för framtida generationer. Finland bör driva klimatpolitik som bygger på mänskliga rättigheter och medborgarsamhället måste ges en större roll inom beslutsfattandet. Finland bör öka sin andel av finansieringen av internationella klimatåtgärder.
Tillräcklig nivå på grundtryggheten och utkomstödet
Nivån på den finländska grundtryggheten är fortfarande otillräcklig för att trygga det fulla förverkligandet av mänskliga rättigheter och möjliggöra rimlig minimikonsumtion. Nivån på grundtryggheten måste förbättras och den sociala tryggheten bör reformeras. Regeringen måste genomföra en helhetsreform av utkomststödet under kommande regeringsperiod och i samband med den måste möjligheten att sänka utkomststödets grunddel avlägsnas.
Socioekonomiska hälsoskillnader
Kostnader som anknyter till hälsa leder till ökade hälsoskillnader och förvärrar de ekonomiska trångmålen hos mindre bemedlade. Övergången till välfärdsområden bör leda till mer jämlik vård och områdena bör tryggas tillräckliga resurser. Klientavgiftslagen bör förnyas och nödvändiga socialtjänster för papperslösa personer måste tryggas.
Företagsansvar
Reglering kring företagsansvar behövs för att försäkra att företagen respekterar mänskliga rättigheter och förebygger miljöskador i sin verksamhet. Finland bör stifta en lag om företagsansvar och se till att EU:s lagstiftning kring företagsansvar verkställs effektivt.
LÄS MÅLSÄTTNINGARNA FÖR REGERINGSPROGRAMMET I SIN HELHET (PÅ FINSKA)
Organisationernas krav i gemensam kampanj: Rättvis omställning nu!
Klimatkrisen är en människorättskris. Därför deltar vi, tillsammans med över 70 andra organisationer och kyrkan, i kampanjen Rättvis omställning nu! och förbinder oss till kampanjens principer.
En rättvis klimatomställning bygger på tio principer. Till exempel kräver vi bekämpning av minskad biologisk mångfald och klimatåtgärder som tar kommande generationer i beaktande, stöd till dem som jobbar i branscher som reformeras eller försvinner, satsningar på vidareutbildning och rättvis fördelning av den ekonomiska bördan.