Skådespelaren och artisten Fanni Noroilas konst förmedlar nya vackra historier om en av Finlands mest diskriminerade minoriteter. Medan samhället fortfarande trycker ner romerna i marginalen berättar Noroila att hon ser många unga och kvinnor bygga på självförtroende och sträva mot sina drömmar.
Fanni Noroila känner sig snurrig men glad efter en hektisk vår. Hon har precis medverkat i 15 uppsättningar av den kritikerrosade pjäsen Pyörre (sv. Svindel) på KokoTeatteri i Helsingfors. Noroila spelade pjäsens huvudrollen i verket som lyfter en mördad kvinnas upplevelser i centrum, i centrum, vilket hon upplevt som meningsfullt.
Noroila stod på scenen för första gången som fyraåring tack vare pappans teaterhobby. I vuxen ålder styrde hon sedan mot Teaterhögskolan. Mångsidighet har alltid varit kärnan i Noroilas konstnärliga liv: förutom skådespeleri kanaliserar hon sin sprudlande kreativitet i musik.
Noroila blev känd för den breda allmänheten genom rapduon SOFA, som hon grundade tillsammans med Sonja Kuittinen i början av 2010-talet. Duon banade väg för vad som på den tiden var en mycket maskulin bransch. SOFA:s historia tog slut för några år sedan, men musiken finns fortfarande kvar i Noroilas liv. I slutet av fjolåret debuterade hon som soloartist under namnet Fanni Tähti. Debutsingeln Rosita är en hyllning till starka romska kvinnor och hennes familjerötter.
Musikvideon till låten gjordes med hjälp av gräsrotsfinansiering. Mer än 460 personer bidrog till att täcka kostnaderna.
– Människor donerade allt från tio euro uppåt. Det var en verklig styrkeuppvisning och ett uttryck av solidaritet. Det känns viktigt att veta att det går att göra konst på det här sättet, säger Noroila.
Fanni Noroila berättar att hon fått mycket bra feedback av den romska befolkningen.
– Många romska kvinnor och flickor har kallat låten revolutionerande. De hade aldrig kunnat föreställa sig att någon sjunger om dem på det här sättet, i form av en poplåt.
Det är klart att en grupp hur länge som helst internt kan diskutera sitt eget förtryck, men om majoritetsbefolkningen inte är intresserad kommer saken inte att gå framåt. Vi behöver allierade.
Noroila hoppas att hennes musik ska uppmuntra fler kvinnor med romsk bakgrund att ägna sig åt kultur.
– Det här handlar inte om mig, det handlar om oss. Jag vill öppna dörrar och se att det om fem eller tio år finns många romska flickor som jagar sina drömmar på olika sätt. I slutändan är det mycket viktigare än om jag personligen lyckas.
Genom att lyfta fram de vackra dragen inom romsk kultur visar Noroila att det finns fler berättelser om en av Finlands äldsta minoriteter än vad den ensidiga mediediskussion om gruppens problem ger sken av.
– För medierna är det enklast att ta fasta på gemenskapens problem och trauman. För att allmänheten ska se romerna som människor och individer är det också viktigt att lyfta fram kulturens skönhet och djup, dess nyanser och visdom.
När en befolkningsgrupp lever i marginalen i hundratals år tar det en lång tid för dem att samla på sig välstånd och resurser, betonar Noroila. Generationsöverskridande fattigdom utsätter människor för både psykisk och fysisk av ohälsa.
– Samhället reagerar alltid med att tro att de här problemen är specifika för en viss befolkningsgrupp. Alternativt kunde man tänka att dessa utmaningar är ett problem för hela samhället och fråga sig vilken samhällsförädring som borde ske så att gruppen skulle må bättre.
Till och med år 2025 är det svårt för en person med ett traditionellt romskt namn att avancera i det finländska samhället.
– Romska barn kan gå miste om PRAO-praktik bara på grund av sitt namn. Hur kan du känna dig som en del av det här samhället om dörren ständigt smälls igen framför näsan på dig?
Det här är en diskussion som den romska befolkningen fört i årtionden. Noroila ser att majoritetsbefolkningens roll som allierad kunde vara nyckeln till att romernas situation förbättras.
– Det är klart att en grupp hur länge som helst internt kan diskutera sitt eget förtryck, men om majoritetsbefolkningen inte är intresserad kommer saken inte att gå framåt. Vi behöver allierade.
Enligt Noroila är diskriminering av romer så vanligt att det till och med kan betraktas som en del av finländarnas DNA. Utomstående ingriper sällan då romer utsätts för osakligt bemötande.
Noroila poängterar att de romska frågorna nog har sina egna forum, men att deras verksamhet är småskalig. I samband med social- och hälsoministeriet finns delegationen för romska ärenden, men finansieringen för en aktiv romsk politik fattas.
– Om staten vill lösa samhällets problem måste den ge tid och resurser, och engagera sig i arbetet.
En annan avgörande fråga är samhällets attityder. Enligt Noroila bör majoritetsbefolkningen förstå att det finns många röster och åsikter inom den romska befolkningsgruppen.
– Romersk kultur reduceras lätt till sedvänjor som har att göra med moral eller anständighet. Men det är inte hela vår kultur.
Enligt Noroila är diskriminering av romer så vanligt att det till och med kan betraktas som en del av finländarnas DNA. Utomstående ingriper sällan då romer utsätts för osakligt bemötande.
– Romerna är kanske den enda folkgrupp som man fortfarande kan stänga utanför en kiosk, eller låta bli att sälja varor för, eller porta från en restaurang. Det är chockerande.
Men det finns hopp hos de unga. De romska ungdomar som Noroila känner har inte låtit sig slås ner av rådande attityder, utan blickar framåt och har stora drömmar. Många är aktiva på sociala medier, framför allt på appen TikTok.
– Det är en plats där man kan få kontakt med andra och se olika sätt att leva. Kvinnor gör videor där de lagar mat och sminkar sig, och framträder som hela människor. Det är en ganska stor sak i vår gemenskap. Jag skulle till och med vilja säga att det pågår ett slags empowerment av romska kvinnor, de håller på att hitta sin styrka.
Förutom influencers på sociala medier har artister med romsk bakgrund som popstjärnan Mirella och rapparen Jami Faltini en viktig roll i att stärka ungdomars självkänsla.
– De är framgångsrika och stolta över vilka de är. Jag tycker att de har en enorm potential att föregå med gott exempel.
Också Noroila är ett bevis på drömmar som går i uppfyllelse, och hon vill uppmuntra fler unga romer att bli skådespelare.
Det sociala engagemanget finns i blodet, eftersom Noroilas gammerfarbror var romsk aktivist som ägnade sitt liv åt att förbättra gemenskapens levnadsvillkor.
– I vår kultur är det viktigt med respekt för de äldre. Genom att fortsätta på den här banan hedrar jag alltså mina äldre. Då jag använder min röst kan jag ta hand om hela vårt folk.
Ibland måste dock även aktivisten ta en ledig dag.
– Tidigare hade jag svårt att ta ledigt, men nuförtiden inser jag att det är en nödvändighet. I morgon ska vi ut och dansa med vänner. Att njuta av livet är också en form av motstånd. Jag tänker inte låta förtrycket beröva mig min glädje.
Text: Mikaela Remes
Foto: Eva-Liisa Orupõld
Hej där! Nu när vi fått din uppmärksamhet…
… så är vi övertygade om att du vill se mänskliga rättigheter förverkligas för alla, överallt i världen. Visste du att Amnestys arbete bygger på stödet från omtänksamma människor som du? Vi är en oberoende aktör som inte tar emot statlig finansiering. Men vi behöver privata donatorer för att trygga vårt oberoende.
Vårt arbete ger resultat. Tack vare våra donatorer har vi lyckats frigöra hundratals människor som dömts på felaktiga grunder. Vi har pressat regeringar att åtgärda diskriminerande lagstiftning, stoppat avrättningar och räddat människoliv. Med hjälp av våra donatorer kan våra experter bedriva forskning och avslöja människorättskränkningar. Vi blottlägger orättvisor och kräver att beslutsfattarna agerar.
Allt det här är möjligt med hjälp av människor som du. Tillsammans kan vi sätta stopp på tortyr, förtryck och diskriminering; hjälpa våldsutsatta kvinnor och erbjuda en bättre framtid för människor som flyr krig och förstörelse.
Därför frågar vi: har du möjlighet att bidra med en summa som passar dig? Varje donation är viktig. Ge ditt stöd för de mänskliga rättigheterna i Finland och överallt i världen!