Redan innan Ryssland attackerade Ukraina varnade Amnesty International om de förödande konsekvenserna som krig har för mänskliga rättigheter. Nu ser vi farhågorna besannas både i Ukraina och i Ryssland.
Vi utreder möjliga krigsbrott
Från dag ett har Amnestys teknologienhet och kristeam dokumenterat och utrett krigsbrott som Rysslands trupper gjort sig skyldiga till i samband med attacken mot Ukraina. Våra utredare har uppvisat bevis på bombning av ett sjukhus i Donetsk och användning av klusterammunition mot en förskola.
Amnestys teknologenhet granskar bilder och söker upp information om vapen i databaser, utreder bilders och videors geografiska information och intervjuar ögonvittnen.
”Rysslands historia av militära interventioner – vare sig de ägt rum i Ukraina, Syrien eller Tjetjenien – befläckas av grova kränkningar av internationell humanitär rätt. De ryska trupperna har inte skyddat civila utan gett sig direkt på dem. De ryska trupperna har bombat slumpmässiga mål och använt sig av förbjudna vapen. Att medvetet attackera civila mål är ett krigsbrott”, säger Amnestys generalsekreterare Agnès Callamard.
Vi följer med asylsökandes situation
I Ukraina finns omkring 1,45 miljoner internflyktingar som tvingats fly sina hem i samband med konflikterna i Donbass och på Krimhalvön under åren 2014–2015. I nuläget vet vi att närmare en halv miljon människor lämnat Ukraina och tagit sig till grannländerna Polen, Moldavien, Rumänien och Ungern. EU har uppgett att ukrainarna får komma in i länderna utan visum och beviljas tre års uppehållstillstånd utan asylprocess.
Det finns emellertid omkring en halv miljon människor i Ukraina med andra nationaliteter, som varit tvungna att fly exempelvis Belarus, Ryssland eller länder i Centralasien. Också dessa människor måste ha möjlighet att ta sig över gränsen till andra länder. Länderna har en rättslig och moralisk plikt att skydda hotade människor, och detta gäller människor oberoende bakgrund eller ursprungsland. Amnestys utredare följer med situationen i gränsområden och intervjuar flyktingar från Ukraina för att samla vittnesmål om krigshändelserna.
Vi granskar kränkningar av yttrande- och mötesfrihet i Ryssland
I Ryssland har tusentals modiga demonstranter dragit ut på gatorna för att motsätta sig kriget, med vetskap om att de kommer att utsättas för misshandel och gripanden. Bara under krigets första fyra dagar har 6 000 personer gripits i 67 ryska städer för att ha demonstrerat mot kriget.
Samtidigt kväser makthavarna i Kreml egensinnigt mediernas yttrandefrihet och kräver att bara deras version av händelserna får återges i offentligheten. Medierna har förbjudits att rapportera om kriget. Ifall massmedia offentliggör annat än den ryska regeringens officiella ställningstaganden hotas de av enorma böter och nedläggning av sina webbplatser.
Genom att dölja och förvränga fakta och förbjuda avvikande åsikter har den ryska regeringen skapat ett åsiktsklimat som möjliggör kriget.
Mat, medicin och skolgång är också mänskliga rättigheter
Redan under krigets första dagar försämrades livsmedelssituationen i många av Ukrainas städer. Kontinuerliga bombningar och utegångsförbud försvårar transporter och butiksbesök. Det råder brist på mediciner och sjukhusutrustning. Detta drabbar särskilt dem som redan är i en utsatt situation, så som barn och äldre personer. Skolorna håller stängt och livet är otryggt.
Städernas infrastruktur har tagit skada av bombningarna. Sprängda olje- och gasbehållare förorenar luften.
Vi kräver att Finland tar upp frågan i FN:s råd för mänskliga rättigheter
Alla organ som har möjlighet att ta ställning till Rysslands krigsföring och människorättskränkningar måste göra det. Finland sitter med i FN:s råd för mänskliga rättigheter, och vi kräver att Finland aktivt tar till åtgärder för att försvara mänskliga rättigheter både i Ukraina och i Ryssland. Finland bör stöda förslaget att skicka en utredningsgrupp till Ukraina, och likväl stöda inrättandet av en särskild rapportör för bevakning av människorättsläget i Ryssland.